Tagg: envishet

Vintern är underbar men det är så mycket kläder

Nu är vi mitt inne i en rejäl vinter. Det känns som att det bara kommer mer och mer snö hela tiden. Det är ju väldigt vackert och kul att leka i och det blir samtidigt mycket ljusare ute, vilket är väldigt trevligt. Men vad omständigt det är att gå ut! Alla dessa kläder som ska på. Min äldsta dotter är inte så förtjust i att gå ut utan håller sig helst inomhus hela tiden. Så varje gång blir det en kamp att få henne med sig.

Man vill bara få lite luft

Någon som känner igen sig? Målet är att komma ut och få luft och röra på sig lite istället för att sitta inne med stilla lekar. Första steget är att prioritera. Kommer hon vägra om hon måste gå och kissa innan? Hur längesen är det hon var på toa egentligen. Alla vanliga kläder ska på. Då måste tilläggas att min dotter gärna går runt i nattlinne eller bara i trosor hela dagarna om hon själv fick välja. Så bara att komma dit kan ta en evig tid. Det får ju inte vara vilka kläder som helst heller, utan det måste matcha! Jag själv eller min man är inga modefreak så jag undrar var hon fått detta draget från. Allt från trosor och sockar till byxor ska matcha med någon detalj, exempelvis ett hjärta på. Då går det bra om det inte var stjärndagen idag såklart! Då får man börja om och gräva i garderoben.

Nu har vi tillslut kommit så långt att de vanliga kläderna är på. Då har hon helt plötsligt kommit på något som hon bara måste göra först. Det ska till exempel pyntas med stjärnor eftersom det nu är stjärndagen. Säger man då nej så blir det världens utbrott med gråt och skrik. Jag får gå ut själv och hon stannar inne ensam.

Det tricket brukar ofta fungera åt andra hållet som tur är. Om jag då gör mig själv färdig och säger att jag går ut själv kan det bli fart på tjejen. Hon vill egentligen inte vara ensam inne. Nu ska ytterkläderna äntligen på. Men fleecejacka under vill hon minsann inte ha. Hon fryser ju aldrig säger hon. Jag vet hur det kommer sluta med att hon står och fryser istället och inte tycker det är så roligt ute. Efter mycket tjat kommer alla kläder på och vi kan gå ut.

vinter
Äntligen ute

Vi leker och springer i snön. Hittar på små hinderbanor eller bygger en snögubbe. Riktigt roligt har vi faktiskt men jag märker på henne att hon är kissnödig. Typiskt att vi inte gick innan! Som vanligt vägrar hon erkänna att hon behöver gå även om signalerna är tydliga. Tillslut är det kris och hon kan då medge att behovet finns. Jag har min förhoppning om att vi bara kan gå in, dra ner overallen, kissa och sen gå ut igen, men så blir det aldrig. Jag vet ju det egentligen men hoppet lever varje gång. Nej, nu är uteleken slut och vi ska vara inne istället. Alla kläder åker av igen och vi hinner precis in till pottan. Ja ja, vi kom ut en liten stund i alla fall och det blev ingen olycka i overallen. Man får vara glad för det lilla!

Och där vände framgången till motgång

Just när jag sa att det gick så bra med babypottningen med lillasyster så vände det och blev total motgång istället. För bara en vecka sen fångade jag det mesta på toaletten och hon visade stort intresse för att sitta där. (läs om framgångarna här)

Nu vägrar hon varje gång! Hon stretar emot när jag försöker sätta henne och lyckas jag distrahera henne till att sitta en stund så kommer ändå ingenting. Det kommer strax därefter på golvet eller i blöjan. Jag har ju läst att alla barn får såna här perioder och att det är väldigt vanligt just i ettårsåldern. Så jag är ganska lugn just nu och försöker att inte bli frustrerad. Det är en övergående period försöker jag intala mig. Men jag kommer försöka att fortsätta erbjuda pottan med jämna mellanrum för att hon ska veta att den finns och att hon inte ska glömma det.

Något jag märkt stor skillnad i är blöjåtgången! Det går åt väldigt många blöjor och de blir kissiga snabbt. Det är ju så smidigt att fånga en del av kisset på toan. Nu funkar inte ens morgonkissen som har varit det säkraste kortet innan. Men det går väl över. Hoppas bara inte perioden är för lång. Jag har hört att för vissa har en sån här motgång hållit i sig i flera månader.

Nästa sommar när hon blir två år räknar jag med att kunna potträna lillasyster. De säger att de är mogna från 18 månader ungefär så det kanske blir tidigare än så. Men det beror på hur babypottningen går. Det är ju inget kul om hon vägrar gå på toan och bara kissar på golvet istället. Men än så länge har det bara hållit på i en vecka så än är det ingen fara på taket. Det är så lätt att stressa upp sig. Det tänker jag inte göra denna gången. Vi hade en sån här period för några månader sedan och den gick ju över.

 

Varför ska storasyster alltid få som hon vill?

Jag står i köket och hör min äldsta dotter ha världens utbrott i sitt sovrum. Hennes pappa försöker lägga henne men det går inte så bra just nu. Hon är i sån trotsålder för tillfället. Jag hör hennes komiska argumentation till varför hon inte ska sova. Jag kan inte sova börjar det med men sen går det över i att pappa måste öppna dörren så att hon kan gå ut. Hon har helt fastnat i att han ska göra det. Gormar så att hela området vi bor i undrar vad som händer. ”Öppna dörren, annars går jag inte ut!!!” (Hon är fullt kapabel till att öppna själv sedan länge.) Nej det vill jag inte eftersom du ska sova nu och därför ska du inte gå ut.

De senaste gångerna har hon till slut lyckas få som hon vill men jag hoppas han lyckas stå emot denna gång. Det är riktigt irriterande att hon alltid ska få som hon vill i precis allt. Allt ska vara som hon vill in i minsta detalj. Till och med vilken blöja lillasyster ska ha på sig.

Neeeej! Nu kom dom ut. Hon vann även denna gång! Nästa gång vet hon att hon kan dra det ytterligare lite längre så att hon får som hon vill. Jag är imponerad av min man som lyckas hålla sig lugn hela tiden. Jag hade exploderat för längesen men så hade jag troligtvis vunnit kampen också. Blir sååå frustrerad!!! Hur ska man hantera dessa otroliga utbrott och det trots som storasyster utövar?

Positivt är ändå att jag hör att hon somnar i pappas knä i soffan istället så det blir inte en sen kväll i alla fall. Men hon fick fortfarande som hon ville vilket kommer troligtvis betyda att det blir samma sak nästa gång pappa ska söva henne.

Nu har hon varit utan napp i en vecka

Nu har storasyster klarat sig utan napp i över en vecka! Det känns så bra! Det har varit mycket lättare än vad jag väntade mig. Hon har bara frågat efter nappen två gånger och inte fått några direkta utbrott över det. Det har bara varit två kvällar i början av perioden när hon inte kunde/ville sova. Då fick hon sitta uppe och kolla på Eurovision Song Contest med oss. Det var populärt!

Vårt sätt att göra detta på är att jag har preparerat henne under en längre tid att snart måste hon sluta med napp eftersom hon blivit en stor tjej. Det har hon köpt tycker jag det känns som. Nu när vi hade bestämt vilken dag vi skulle starta sa jag att hon fick ha nappen i natt, men att i morgon ska vi sluta. När dagen kom så ”slängde” jag napparna och sa att nu fick hon klara sig utan. Men jag sa också att om hon klarade det så skulle hon få en present dagen efter. Sen skulle hon också få en present efter att hon klarat en vecka utan napp.

Men veckan har varit jobbig på andra sätt vilket delvis kan bero på nappen. Helt plötsligt vill hon inte gå till förskolan längre. Jag har fått tvinga henne dit och det har inte känts bra alls eftersom jag ändå är hemma med lillasyster. Idag var första dagen som vi stannade hemma. Jag hoppas hon vill gå dit igen. Snart är det ju sommarlov också så då blir vi ju hemma på heltid. Men det har börjat en väldigt intensiv period med mycket trots hela tiden. Det beror kanske delvis också på nappen men jag vet inte.

Kissproblemen fortsätter med storasyster. Kan det vara urinvägsinfektion?

Nu har det gått över en vecka med gång olyckor för storasyster. Jag försöker att ha tålamod men kissproblemen bara fortsätter. I slutet av förra veckan ringde jag till BVC och rådfrågade om det kunde vara urinvägsinfektion. Hon sa att det var vanligt med bakslag och att det kunde bli en maktkamp om det här med kissandet. Det är ju något hon själv kan styra över och jag inte kan tvinga henne till. Men var jag orolig skulle jag kontakta vårdcentralen för att få lämna ett urinprov. Jag ringde dit och sköterskan tyckte hon skulle träffa en doktor.

Vi kom dit och fick en ung AT-läkare. Hon tyckte att mycket tydde på att det var en urinvägsinfektion och att hon skulle äta en dos med antibiotika. Vi lämnade också ett urinprov som hon inte tyckte vi skulle vänta in eftersom det ibland ändå inte visade något. Efter lite osäkerhet på om det verkligen var det började vi ändå ge dosen. Efter en dag var kissandet något bättre och jag kände att det kanske ändå gjorde effekt. Men nu när vi nästan är igenom kuren så finns fortfarande kissproblemen kvar.

Känns så onödigt att storasyster behövt ta dessa tabletter om det nu inte var det som var problemet. Skulle jag stått på mig om urinprovet eller skulle jag bara låtit bli att ge tabletterna eftersom min magkänsla sa att det kanske inte var det som var problemet. Men samtidigt sa min magkänsla att det var något som inte stämde ändå. Hon brukar inte göra så här.

Men samtidigt sa min magkänsla…

I natt hade hon kissat i sängen och sen fick jag henne inte till att gå på pottan innan vi gick till förskolan. Jag hoppas det inte blir för många olyckor där. Är ju så pinsamt när man känner att hon inte har koll på kissandet. Men funkar det bättre där så tyder det ju mer på att det är en maktkamp hon utövar mot mig.

Tipset från BVC var att införa rutinkissande igen t.ex. innan och efter sovstund, innan man går ut osv. Det har funkat ibland även om hon tycker jag tjatar och bestämmer för mycket. Jag hoppas vi inte hamnar i en riktig maktkamp kring detta. Igår pratade jag med henne om kissandet. Jag förklarade att det är ju kladdigt och blött när man kissar i byxorna och det är ju inte kul. Hon svarade att hon tyckte det visst var roligt och att det bara är jag som inte tycker det är kul.

Storasyster kissar på sig hela tiden just nu!

Jag tror jag blir tokig på storasyster just nu. Hon har varit torr i ett par månader nu och det har funkat bra med enstaka undantag. Men nu i helgen har det blivit så många kissolyckor! Det handlar inte om att hon inte känner att hon är kissnödig eller att hon inte har tid att gå på pottan. Det är ren trots!

Hon vill inte gå även om jag ser tydligt på henne att hon är kissnödig. Hon vägrar gå innan läggdags och vägrar gå direkt när hon vaknar på morgonen. Istället väntar hon tills det blir kris och då hinner hon inte till pottan. Jag vet inte hur många blöta kläder vi fått denna helg. Den största svårigheten är att hålla sig själv kall och inte bli arg efter femte bytet samma dag. Jag misslyckas gång på gång med att inte skuldbelägga henne. Idag sa jag ironiskt att det är mycket bättre att kissa i byxorna. Vad ska man ha pottan till? Hon kände sig nog lite dum då och det var kanske inte så lyckat av mig.

Idag skulle hon till förskolan också och det hade såklart skett en olycka där också. Jag var inte det minsta förvånad. När jag skulle hämta henne såg jag att hon var kissnödig så jag försökte få henne att gå på toa innan vi åkte hem. Det var lönlöst att tjata för hon var inte alls på humör. När vi sen kom hem var hon helt genomtrött och superledsen. Jag skulle bära runt på henne hela tiden och gjorde jag inte det blev hon helt hysterisk. Tillslut kissade hon på sig, igen. Jag fick andas några gånger och sen torka upp, igen. Tålamod är en förälders bästa vän har jag hört! Jag hoppas denna period snart går över. Det är så irriterande!

Fördelar och nackdelar med att potträna en treåring

Nu är vi nästan på andra sidan med storasysters potträning. Då funderar jag över vilka fördelar och nackdelar det varit med att potträna en treåring. Nu utgår jag ifrån mina egna erfarenheter med vetskap om att varje barn är unikt så alla har olika resor oavsett ålder.

Fördelar:
Man kan resonera med en treåring och förklara saker som inte en tvååring hade förstått. Min treåring kunde väldigt snart klara av alla steg själv. Att springa till pottan, dra ner byxorna, sätta sig, torka sig, dra upp byxorna, hälla ut kisset och tvätta händerna. Med lite hjälp så klart men hon lärde sig stegen väldigt snabbt. Hon var också väldigt medveten om när hon hade blöja och inte så oväntade olyckor hände inte så ofta. Det förvarnades ofta ganska tydligt innan det kom på golvet även om hon vägrade pottan i början.

Min treåring hade mycket panik i början när vi pottränade men en stor fördel med att hon är så stor är att hon kan förklara mer vad som är jobbigt. Jag kunde också prata med henne om det jobbiga och vi kunde resonera kring det. Att hon är så stor innebär i vårt fall att hon har många jämnåriga förebilder som man kan hänvisa till.

Nackdelar:
En treåring har haft blöja väldigt länge och kan ha väldigt svårt att släppa taget om den. Min treåring hade glömt hur man kissade och bajsade utan blöja. Det tog lång tid bara att komma på det. Hon var oerhört envis också och gjorde allt för att få göra sina behov i blöjan till en början. Det blev en utdragen process med mycket tålamod och bråk mellan mig och min treåring. Inte alltid gällande blöjan, utan det gick ut över allt annat. Att bli av med blöjan så sent har också gett mig dåligt samvete och att jag känt mig som en dålig förälder många gånger. Det är svårt att inte jämföra med andra jämnåriga som varit blöjfria mycket tidigare.

En annan nackdel är att hon vet att man kan köpa nya blöjor i affären och vet var vi har dom i skåpet. Dessutom har kan hon ta på en byxblöja själv. En treåring är väldigt duktig på att förhandla så man har får vara beredd på att förhandla mycket för att sätta få henne att sig på pottan. Vi har fått offra både godis, glass och tv-tid.

Hade vi fått till potträningen tidigare innan hon kom in i treårstrotset så hade troligtvis inte det tagit så lång tid. Nu har vi hållit på i ungefär ett halvår att bearbeta henne små steg i taget närmare pottan och mot blöjfrihet. Mycket kan ha att göra med att hon nästan varit rädd för pottan innan. Vi har fått gå väldigt långsamt fram.

 

Hur gör man med en trotsig treåring?

Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period med treåriga storasyster. Allt går att bråka om och allt ska göras på ett visst sätt som hon bestämmer. Jag vet inte vad det är med mig men hon får mig att tända till på alla cylindrar. Annars blir jag väldigt sällan arg men hon kan få mig så arg!

…men hon kan få mig så arg!

Jag har läst på lite hur man ska bete sig vid trots och jag inser att jag gjort helt fel. Man ska ha tålamod till tusen och inte sänka sig till hennes nivå eller tappa humöret. Sen ska man välja sina strider och endast ta dom mest nödvändiga.

Det är lättare sagt än gjort tycker jag. Men jag har försökt idag och det har faktiskt varit lugnare i alla fall. Hittills! Får se hur det blir ikväll när min man kommer hem. Det brukar bli värre då. Hon ska bäras hela tiden, sitta i knät och äta, springa efter mig i panik för att hon vill bli buren och sen vägra att någon annan än jag gör någonting med henne. Allt detta grundar sig säkert mycket i avundsjuka mot lillasyster men det tär på mig otroligt mycket. Orkar egentligen inte!

Tålamod är en förälders bästa vän!

Allt är så omständigt med storasyster just nu. Dels är det väl åldern med att de ska vara mer självständiga och kunna själv. Men jag tror en del ligger i att vi släppt blöjan helt nu. Nu har hon inte kontroll över det längre så nu ska allt annat krångla istället.

Att komma utanför huset tar numera minst en halvtimme. Vill inte ha kläder, vill inte borsta tänderna, den tröjan kliar, jag ska bara leka färdigt först… Hon gör allt för att skjuta upp detta. Det slutar nästan alltid med att jag tappar humöret och först då kommer hon. Jag blir så glad de få gånger det flyter på ganska smidigt. Jag bara fasar över den dagen två stycken ska krångla varje morgon. Vi får väl gå upp tre timmar innan vi ska iväg.

…jag tappar humöret…

Jag trodde jag var en person med stort tålamod men det har jag förstått den senaste tiden att jag inte har. I helgen har hon fått för sig att hon inte ska kissa på pottan utan vänta tills det kommer i byxorna. Efter femte gången samma dag får jag intala mig själv: ”Det är bara tillfälligt! Hon testar gränser! Behåll lugnet!” Jag förstår inte varför det är bättre att göra på golvet? Hoppas det vänder snart! Bajset har hamnat på rätt plats i alla fall så man får vara glad för det som funkar.

Hemma kör vi nästan helt nakenfis på dagtid

Nu har storasyster nästan aldrig blöja hemma längre. Bara om hon ber om det för att kissa eller bajsa. Hon springer gärna utan kläder helt hela dagarna om hon får välja så detta är nog bara skönt för henne.

Farfar har lockat henne med att om hon bajsar på pottan ska hon få en present av honom. Bra eller dåligt det vet jag inte men det har fått henne lite motiverad att försöka i alla fall. Idag sprang vi fyra gånger under lunchen till pottan för att försöka. Snart kommer nog kisset där det ska om vi fortsätter så här! Är så glad!!!