Tålamod är en förälders bästa vän!

Allt är så omständigt med storasyster just nu. Dels är det väl åldern med att de ska vara mer självständiga och kunna själv. Men jag tror en del ligger i att vi släppt blöjan helt nu. Nu har hon inte kontroll över det längre så nu ska allt annat krångla istället.

Att komma utanför huset tar numera minst en halvtimme. Vill inte ha kläder, vill inte borsta tänderna, den tröjan kliar, jag ska bara leka färdigt först… Hon gör allt för att skjuta upp detta. Det slutar nästan alltid med att jag tappar humöret och först då kommer hon. Jag blir så glad de få gånger det flyter på ganska smidigt. Jag bara fasar över den dagen två stycken ska krångla varje morgon. Vi får väl gå upp tre timmar innan vi ska iväg.

…jag tappar humöret…

Jag trodde jag var en person med stort tålamod men det har jag förstått den senaste tiden att jag inte har. I helgen har hon fått för sig att hon inte ska kissa på pottan utan vänta tills det kommer i byxorna. Efter femte gången samma dag får jag intala mig själv: ”Det är bara tillfälligt! Hon testar gränser! Behåll lugnet!” Jag förstår inte varför det är bättre att göra på golvet? Hoppas det vänder snart! Bajset har hamnat på rätt plats i alla fall så man får vara glad för det som funkar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *