Just nu är vi inne i en väldigt intensiv period med treåriga storasyster. Allt går att bråka om och allt ska göras på ett visst sätt som hon bestämmer. Jag vet inte vad det är med mig men hon får mig att tända till på alla cylindrar. Annars blir jag väldigt sällan arg men hon kan få mig så arg!
…men hon kan få mig så arg!
Jag har läst på lite hur man ska bete sig vid trots och jag inser att jag gjort helt fel. Man ska ha tålamod till tusen och inte sänka sig till hennes nivå eller tappa humöret. Sen ska man välja sina strider och endast ta dom mest nödvändiga.
Det är lättare sagt än gjort tycker jag. Men jag har försökt idag och det har faktiskt varit lugnare i alla fall. Hittills! Får se hur det blir ikväll när min man kommer hem. Det brukar bli värre då. Hon ska bäras hela tiden, sitta i knät och äta, springa efter mig i panik för att hon vill bli buren och sen vägra att någon annan än jag gör någonting med henne. Allt detta grundar sig säkert mycket i avundsjuka mot lillasyster men det tär på mig otroligt mycket. Orkar egentligen inte!